När jag komponerar och tonsätter mina låttexter så är det lättare att använda det instrument jag behärskar, som gör det jag vill, min röst. Så jag spelar in min röst a capella så att jag minns melodin på verserna och refrängen. Det är viktigt att jag får spela in det annars finns det risk att jag glömmer låten och det vore synd eftersom den antagligen aldrig kommer tillbaka igen. A life in satisfaction damp ned till mig när jag och min dotter satt på tåget från Göteborg. Vi var just hemkomna till Sverige från en otroligt lyckad tvåveckors semester i Skottland och England. Den har gått till familjens egna världshistoria som vi kunde leva på i flera månader och minns tillbaka på än idag. Vi hade rest runt i Skottland i en vecka, upplevt många trevliga saker, mött intressanta, vänliga människor och haft glädjen att uppleva kulturen och traditionerna på nära håll. Vi fick chansen att göra ett spontant liveframträdande på en Ceilidh (uttalas Cayly) i norra Skottland i en liten by som heter Tain. Där var vi ett lite exotiskt inslag bland säckpipor, andra spelemän, sjungande skottar, söta dansöser som dansade Riverdansliknade danser. Vi fångade en violinist och tog med honom utanför de höga säckpipetonerna som överröstade allt, för att kunna sjunga låten för honom så att han fick chansen att lära sig min låt A simple man som ligger som låt nr sju på albumet. Den har en en irländsk/skotsk folklig ton i sig både i texten och musiken, så vi tyckte att den skulle passa bra där. Det kändes speciellt att få vara i deras bystuga i den lilla byn där de flesta byborna och tillresta hade kommit för att närvara. Det var dans, alla var glada och vem som helst som kände spontant att de ville gå upp och dela med sig av något fick göra det utöver de som redan fanns med på reportoaren och musikerna hjälpte till på bästa sätt. Nu började det likna den typen av semester som jag uppskattar. När man får uppleva nåt äkta och unikt i all sin enkelhet och bli en del av livet och människorna som lever där.
Av två veckors upplevelser i Skottland och London hade vi samlat på oss så mycket skratt och glädje att det bubblade i oss när vi satt på tåget hem ifrån Göteborg. Vi visste knappt hur vi skulle kunna bärga oss innan vi fick komma hem och berätta om allt och visa alla bilder. Jag kunde inte hålla glädjebubblorna tillbaka helt enkelt, så ganska snabbt efter att vi klivit på tåget så började orden komma samtidigt som musiken. Jag skrev ned texten men jag hade ingenting att spela in på och det är katastrof eftersom jag inte skulle kunna hålla kvar alla toner under 45 mil. Men jag kom på den briljanta idén som jag brukar ta till vid akuta situationer som denna, att ringa min egen telefonsvarare. Då hade jag en telefonsvarare på min hemtelefon, men annars brukar jag stänga av min egen mobil och ringa från en annan mobil till min, för att sjunga in på mobilsvar. Nöden har ingen lag och det gäller att vara uppfinningsrik eftersom jag vet med all säkerhet att jag inte kommer att minnas låten i detalj mer än om jag hela tiden sjunger den. Ganska ofta händer det att jag glömmer bort hur versen går när jag byter melodi och arbetar med refrängen. Jag skriver inte noter, annars hade jag givetvis kunnat skriva ned den på så vis. Tack och lov så fungerade min inspelning så även ni kan få ta del av den lyckokänsla jag kände och som vi kom hem med. Visst är det lätt att skriva låtar när man är ledsen och känslorna är starka, men jag tycker att det är lika viktigt att minnas de lyckliga stunderna. Det är helt perfekt att i efterhand kunna framkalla den känslan igen på beställning genom att bara trycka på en knapp och spela den speciella låten.