Så länge jag kan minnas har jag varit betagen av enkla men unika singer/songwriter röster. Det är de som rört vid mitt hjärta allra mest. Jag tror det beror på att jag känt deras ärlighet och att det de sjunger om är äkta. De har berättat en historia och förmedlat en sanning och vågat visa sin sårbarhet genom denna äkthet. Det betyder att jag har haft lättare att ta till mig deras ord och budskap. Det handlar om en vanlig människa precis som jag. Jag kan känna det de känner. Det finns inget tillgjort och konstlat i deras uttryck. På detta vis hoppas jag att ni känner för mig. Jag är en helt vanlig tjej som har upplevt en hel del i mitt liv som jag gärna delar med mig av genom min musik.
Jag anser mig inte vara en sångerska i den bemärkelsen, eftersom jag egentligen aldrig sjungit mer än någon annan som tycker om musik. Enda undantaget var 04-05 då jag sjöng i en kör för första gången, det var riktigt givande och jag fick bra träning och bekräftelse på att jag faktiskt kan sjunga, vilket inte varit självklart för mig. Trots att jag haft artister med enkla, oskolade röster som musikaliska förebilder, så vet jag att självförtroendet ändå måste finnas där för att man ska våga sjunga. Det handlar om att våga blotta sig själv och sina känslor, inte lika mycket om sångrösten. Man är väldigt utlämnad och behöver ha ett starkt behov att vilja visa upp sig och glädja folk om man ska klara av att uppträda inför publik, vilket jag också fick träna på under körtiden. Men om den ena biten är svagare än den andra så kan det betyda att det uppstår en inre konflikt som hindrar en från att ta steget fullt ut. Jag har alltid sagt att alla som kan prata kan även sjunga, det är varje persons unika röst som är det speciella, som uttrycker känslor och stämningar på ett vis som bara just den personen kan göra. Man kan lära sig att utnyttja den röst man har på bästa vis. Det var bra att få lära sig att värma upp rösten och öva upp sitt röstomfång under tiden med kören, det har jag nytta av för all framtid. Vi hade många trevliga stunder tillsammans och det var en väldigt viktig tid i mitt liv där jag fick förbereda mig på att våga stå på egna ben och göra nånting av mitt eget skapande. Sångerna var otroligt vackra och jag är tacksam över att ha fått vara en del av detta för mig helt nya sammanhang. Jag fick uppleva glädjen att dela sången och musiken tillsammans med andra och jag fick den bekräftelse och skolning som jag behövde för att kunna gå vidare. Nu finns endast ett kärt minne kvar och jag står här själv igen som soloartist med mina egna sånger. Jag har hittat hem nu.
Hi Tina,
I managed to have a look at a site and it is impressive except of cause that the language is unfamiliar. All the best in your musical endeavours.
Regards
Hejja Tina äntligen hör man dig i etern jag hoppas att du fortsätter med det du gör just nu, du är en frisk fläkt som man inte tyglar det hörman i din musik. Vi som saknar dig och dit glada humör med glada toner från din friska stämma. Kanon bra musik och texter. Hör gärna av dig lars.jansson@ss-runn.se